Nu vänder vi blad.

I måndags kom beskedet från jobbet. Hälften ska vsrslas. Man frågade om det fanns några frågor. la tysta. Chock. Så i nästa vecka får jag veta om den ryska roulleten kommer vara till min fördel eller inte. Och även om det inte drabbar mig, hur roligt blir det när hälften av ens kollegor föll bort? Har funderat mycket nu över meningen med allt. Kan det vara så att någon där uppe i universum kände att Ann-Sofi inte kommer orka i längden att pendla från tidig morgon till sen kväll så bäst att stänga denna dörr och gå vidare? Kan vara så dller också inte. Vad vet jag egentligen? Det ända jag tror mig veta ( eftersom det alltid brukar varadå) är att det mesta löser sig. Kanske inte som man just tänktsig, men det kan bli riktigt bra ändå. Kanske till och med bättre än man planerat från början.

Mitt glas ser tomt ut just nu.

Då var det dags igen. Jag vet att jag skrev i ett tidigare inläg jag trivdes så bra där jag befann mig just då och att det var bäst att njuta av stunden för att i framtiden skulle jag säkert behöva flytta på mig och flyga vidare.
Nu är vi där. Dags att packa , släpa, lyfta, rensa som så många gånger förr.
Det känns hmm ok faktiskt. Konstigt och jobbigt mentalt men helt ok när man väl ställt in sig på det.
Så. Det bär alltså av till världsmetropolen Hallsberg där jag ska bo och leva ett tag. Mitt arbete, ja det ligger i Stockholm. Behöver jag  nämna att jag kommer vara mer än lovligt trött på veckorna. Jag försöker upprepa alla de positiva mantran som man hör dagligen till höger och vänster. Se det från den ljusa sidan! Glaset är alltid halvfullt! Man kan bara man vill och fånga dagen! Jo....så är det ju...eller vad fan... vem försöker jag lura? Just nu känns glaset fruktansvärt tomt.

Smyger runt lite.

Strosar run lite bakom kulisserna för att se om jag kanske skulle börja skriva igen...det kliar i fingrarna ...jag återkommer.

Boktoken

Jag är inne i en bok-dimma...det är underbart! Jag bara läser och läser och inget kan stoppa mig! Ibland går jag ifrån för att äta och sånt där som man måste göra för att överleva rent fysiskt. Men mitt psyke matar jag med alla möjliga böcker nu...:-)

För de e jag värd...

Jag har köpt en present till mig själv! Jag har satt i tradition nu att varje år åka på en enmans-semester, en gå-in-i-dig-själv resa, umgås-endast-med-dig-själv tur. Det blev Portugal. Igen. Solig strandpromenad. Ensamma kvällar på cafeér och restauranger och enmans shopping i mysiga butiker. Igen. Det låter kanske fruktansvärt tragiskt...men jag kan varmt rekommendera alla att åtminstonde en gång per år åka iväg helt allena och rensa på vinden så att säga! Undebart!
Nu är det några dagar kvar på jobbet. Blir nog lite övertid i veckan som kommer så jag hinner avsluta endel av papperhögarna innan påskledigheten! Sedan påskledigt i 6 hela dagar! Jag ska umgås med familj. Katter. Vänner. Småbarn och bara njuta!!!!

Från en medmännika till en annan.

Det absolut värsta med att jag blev medlurad, tvingad (nästan under pistolhot) att gå med i sekten som kallas facebook är att jag sviker dig ibland min blogg. Jag gillar ju att prata med dig, skriva av mig. Om allt. Om inget. Om ditt Om datt. De små vardagliga händelserna i mitt unika liv. Jag ska bättra mig, jag lovar.
Hursom. Jag sitter och äter mintchoklad oc dricker te och drömmer mig tillbaka till helgen. Var en underbar helg med solsken både här och där. Med filmhyrning. Med promenader. Och med det bästa av allt. Storslagna operaröster i ett fullsatt globen. Underbart så man rös...
Annars då? Snart är det påsk. Som jag älskar påsken! Och då menar jag inte att jag gillar att måla påskägg och sätta färgglada fjädrar i ris för att hedra jesus. Nej. Jag älskar det för att det är då sommaren och våren verkligen är på väg på allvar...

Klart slut. Så h-e skönt att få skriva annat än bara en tumme upp!

Slutade tidigt idag och tog en langpromenix i stan! Ser fram emot morgondagen da Liv kommer och halsar pa!
Det ar var i luften, underbart!