Det var en gang ett cafe. Ett cafe som lag mitt pa stora gatan dar alla manniskor passerade. Det var ett populart cafe det sag man. Inredningen var sa dar "lounge"-igt.Det var modernt helt enkelt. Ju mer gaster det fanns dar desto mer forsokte folk tranga sig in i hopp om att fa en plats pa cafet som uppenbarligen verkade ha "det". Priserna var alldeles for hoga och personalen var val varken trevlig eller otrevlig. Men vad gjorde val det? Man var ju "in" liksom. Och smakar det sa kostar det.
I slutet pa den stora shoppinggatan, lite mer avsides, till hoger ner pa en ganska folktom och trakig gata dar byggarbetare holl pa for fullt med att renovera ett narliggande hus kunde man se en liten skylt. Det var ett cafe som inte sag mycket ut for varlden. Dar inne fanns ingen hipp inredning, ingen loungestil eller cool musik. Inga mobler matchade varandra och latte eller frappucino hade man knappt hort talas om. Det var nastan folktomt jamt. Och det var synd. For detta cafe hade en sadan hog servicekansla pa personalen, sadana billiga priser, sa underbart gott kaffe och goda tartor och stora bokhyllor fyllda med en hel varld av spannande historier.
En parla helt enkelt. Min parla.
No hay comentarios:
Publicar un comentario